Sidan senast uppdaterad: 2018-03-05 Unika besök sedan 2010-11-16: 121110

Det odemokratiska språket

Privatperson som startat namninsamlingen ""Det svenska språket ska vara ett officiellt och demokratiskt majoritetsspråk i Sverige!""

Artiklar och brev av Johan Svensson om svenska språket:


Mina frågor om SDs språkpolitiska program (2018-01-09)

Min fråga till Ulf Kristersson (M) om hans självklara mål att alla ska tala svenska i Sverige (2017-12-21)

Min fråga till DNs kulturchef Björn Wiman med anledning av hans och tidningens kritik mot Svenska Akademien (2017-12-02)

Min fråga till professor Claes Sandgren om hans kritik mot Svenska Akademiens ständiga sekreterare på DN Debatt (2017-11-29)

Min fråga till Ebba Witt-Brattström med anledning av hennes kritik mot Svenska Akademien till TT (2017-11-25)

Språktidningens dubbla ansikten i fråga om svensk språkpolitik och språkdemokrati (2014-09-23)

Språkrådets fyra obesvarade frågor om språk och demokrati” (2014-08-06)

En kommentar till ”Är språklagen odemokratisk och därmed Språkförsvaret odemokratiskt?” (2014-04-14)

Anmälan till Granskningsnämnden (SVT:s brist på mediegranskning) (2014-04-06)

Kulturministerns brevförsvar av den odemokratiska språkpolitiken (2014-01-22)

Kommentar till Språkförsvarets synpunkter på innehållet i ”Det svenska språkets falska vänner” (2013-10-05)

Det svenska språkets falska vänner (2013-08-13)

Professor kontaktad på svenska (2013-08-06)

Språkrådet svarar om hen och queerpolska (2013-08-06)

Riksdagspartierna om bristen på mediekritik i SVT (2013-08-06)

Babiansvenskan (2013-02-13)

Sanningen om Expressen: Sex, lögner och incestuösa medieband? (2012-09-26)

Plagiering har ersatt tolkning som norm vid inlåningen av nya ord i svenskan (2012-04-22)

För staten är svenska i standardspråket endast en fråga av akademisk karaktär (2012-01-31)

Vanliga frågor om debattartikeln "Pomperipossaspråket" (2011-05-14)

Öppet brev till riksdagen om en demokratisering av det svenska majoritetsspråket (2011-04-06)

Låt folket få rösta om svenska språket (2011-04-03)

Pomperipossaspråket (2011-03-31)

Öppet brev till Sveriges Riksdag om det odemokratiska svenska språket (2010-12-07)

Brev från en statlig språkvårdare (2010-11-29)

Det odemokratiska språket (2010-11-15)

Tidningsversionen av "Det odemokratiska språket" (SvD 2010-09-01)

Om mediespråkvård på undantag - systemkraschen snart ett faktum? (2010-07-16)

Öppet brev till riksdagen om en demokratisering av det svenska majoritetsspråket


Publicerad: 2011-04-06, Uppdaterad: 2011-04-06

 

Hej!


Webbplatsen Detodemokratiskaspraket.se har nu uppdaterats med två nya debattartiklar om det svenska språket. Båda kan sägas vara uppföljare till "Det odemokratiska språket" (2010-11-15), debattartikeln där bland annat sanningen om Svenska Akademiens falska matematik avslöjas.

I "Låt folket få rösta om svenska språket" (2011-04-03) skriver Johan Svensson och Joakim Pihlstrand-Trulp om hur svenskan kan ges en demokratisk beskrivningsgrund, förutsatt att regeringen slutar "att hyckla om det gemensamma samhällsspråkets betydelse för demokratin" och riksdagen slutar "se svenskan som ett meningslöst kommunikationsutbyte".
http://www.detodemokratiskaspraket.se/artikel6.asp
 
I "Pomperipossaspråket" (2011-03-31), som kan sägas vara den omfångsrikare förlagan till ovan nämnda debattartikel, antyds språkfrågans politiska betydelse i ett avslutande stycke där Astrid Lindgrens sagoland Monismanien "beslutat att innehållet i det huvudlösa svenska majoritetsspråket ska komma att regleras i sagolandets utförliga ordböcker".
http://www.detodemokratiskaspraket.se/artikel4.asp
 
Vi vill gärna veta vad du tycker om Sveriges nuvarande språkpolitik. Kontakt gällande debattartikeln "Låt folket få rösta om svenska språket" är Joakim Pihlstrand-Trulp som nås på antingen trulpen@yahoo.se eller 0736 85 09 00. Johan Svensson kan kontaktas på calbalacrab@hotmail.com.
 
Med vänliga hälsningar,
 
Johan Svensson och Joakim Pihlstrand-Trulp
 
 

Frågor som vi gärna ser att du tar ställning till:
 
1) Är tillgången till ett komplett och samhällsbärande språk som alla svenskar kan förstå en demokratisk fråga?

2) Är det meningsfullt att beskriva svenska ord som alla ord som förekommer i svenskspråkiga sammanhang - oavsett frekvens i samtidsspråket, stavning, uttal och böjning? 
 
3) Är det meningsfullt att definiera svenska som alla språk som talas i Sverige?
 
4) Är det viktigt att det svenska språket har en demokratisk beskrivningsgrund?
 
5) Minskar våra möjligheter till global förståelse om svenskan innehåller anpassade lånord som "jobb" istället för oanpassade sådana (som exempelvis engelskans "job")?
 
6) Är svenskan tillräckligt internationell eller behöver den ersättas av något större språk som engelska, franska, spanska, kinesiska, arabiska eller hindi?
 
7) Ska beslutet om Sveriges officiella majoritetsspråk baseras på folkets eller den representativa demokratins uppfattning i frågan?

 

Efterord

2011-05-10
 
Mina ja- och nejsvar till instuderingsfrågorna ovan:
 
 

1) Är tillgången till ett komplett och samhällsbärande språk som alla svenskar kan förstå en demokratisk fråga?
 
Mitt svar: Ja.
 
Motivering: Att så är fallet framgår även av regeringens proposition till Språklagen (prop. 2008/2009:153 s. 11).Trots detta hävdar vår EU- och demokratiminister, Birgitta Ohlsson (FP), att frågan inte ligger inom hennes ansvarområde. Någon motivering till ställningstagandet vill hon inte heller ge.
 

2) Är det meningsfullt att beskriva svenska ord som alla ord som förekommer i svenskspråkiga sammanhang - oavsett frekvens i samtidsspråket, stavning, uttal och böjning?
 
Mitt svar: Nej.
 
Motivering: Det är inte meningsfullt att per automatik fylla svenska ordböcker med ord på främmande språk - som engelska, arabiska och franska - bara för att orden förekommer i svenskspråkiga sammanhang.

3) Är det meningsfullt att definiera svenska som alla språk som talas i Sverige?
 
Mitt svar: Nej.
 
Motivering: Det är till exempel inte meningsfullt att hävda att alla engelska ord (som substantivet "date" och verbet "date") är svenska, när alla svenska (ord som dejt och dejta) inte är engelska.

4) Är det viktigt att det svenska språket har en demokratisk beskrivningsgrund?
 
Mitt svar: Ja.
 
Motivering: Eftersom att ett språk inte kan beskrivas objektivt måste den som ansvarar för den officiella beskrivningen vara oberoende av politiska eller kommersiella intressen. Det är till exempel inte lämpligt att låta en internationell mediekoncern beskriva språket, då det ställer frågor om vilket språk som beskrivs (är det exempelvis språket i de egna tidningarna?) och varför (om tidningarnas språk svengelska för att dem mer attraktivare för yngre läsare så är språkbeskrivningen kommersiell - i syfte att tjäna pengar)?
 

5) Minskar våra möjligheter till global förståelse om svenskan innehåller anpassade lånord som "jobb" istället för oanpassade sådana (som exempelvis engelskans "job")?
 
Mitt svar: Nej.
 
Motivering: Ord som "smogg" och "smog" stavas visserligen olika men uttalas trots allt lika och har även samma betydelse. Att den dubbeltecknade konsonanten skulle försämra våra möjligheter att göra oss förstådda är helt enkelt inte särskilt troligt.
 

6) Är svenskan tillräckligt internationell eller behöver den ersättas av något större språk som engelska, franska, spanska, kinesiska, arabiska eller hindi?
 
Mitt svar: Nej, svenskan behöver inte ersättas av ett större språk.
 
Motivering:Att vi behåller svenskan som nationellt majoritetsspråk är inget hinder för att vi lär oss andra främmande språk.
 

7) Ska beslutet om Sveriges officiella majoritetsspråk baseras på folkets eller den representativa demokratins uppfattning i frågan?
 
Mitt svar: Ja, beslutet ska givetvis baseras på folkets uppfattning.
 
Motivering: Det svenska folket ska givetvis få besvara frågan om Sveriges officiella majoritetsspråk i en nationell folkomröstning. Det är inte rimligt att den representativa demokratin ska få bestämma att svenska kan defineras som alla språk som talas och skrivs i Sverige. Så är dock fallet idag då beskrivningsrätten överlåts till ordböcker som Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) och Bonniers svenska ordbok (BSO).