Frågor som vi gärna ser att du tar ställning till:
1) Är tillgången till ett komplett och samhällsbärande språk som alla svenskar kan förstå en demokratisk fråga?
2) Är det meningsfullt att beskriva svenska ord som alla ord som förekommer i svenskspråkiga sammanhang - oavsett frekvens i samtidsspråket, stavning, uttal och böjning?
3) Är det meningsfullt att definiera svenska som alla språk som talas i Sverige?
4) Är det viktigt att det svenska språket har en demokratisk beskrivningsgrund?
5) Minskar våra möjligheter till global förståelse om svenskan innehåller anpassade lånord som "jobb" istället för oanpassade sådana (som exempelvis engelskans "job")?
6) Är svenskan tillräckligt internationell eller behöver den ersättas av något större språk som engelska, franska, spanska, kinesiska, arabiska eller hindi?
7) Ska beslutet om Sveriges officiella majoritetsspråk baseras på folkets eller den representativa demokratins uppfattning i frågan?
Efterord
2011-05-10
Mina ja- och nejsvar till instuderingsfrågorna ovan:
1) Är tillgången till ett komplett och samhällsbärande språk som alla svenskar kan förstå en demokratisk fråga?
Mitt svar: Ja.
Motivering: Att så är fallet framgår även av regeringens proposition till Språklagen (prop. 2008/2009:153 s. 11).Trots detta hävdar vår EU- och demokratiminister, Birgitta Ohlsson (FP), att frågan inte ligger inom hennes ansvarområde. Någon motivering till ställningstagandet vill hon inte heller ge.
2) Är det meningsfullt att beskriva svenska ord som alla ord som förekommer i svenskspråkiga sammanhang - oavsett frekvens i samtidsspråket, stavning, uttal och böjning?
Mitt svar: Nej.
Motivering: Det är inte meningsfullt att per automatik fylla svenska ordböcker med ord på främmande språk - som engelska, arabiska och franska - bara för att orden förekommer i svenskspråkiga sammanhang.
3) Är det meningsfullt att definiera svenska som alla språk som talas i Sverige?
Mitt svar: Nej.
Motivering: Det är till exempel inte meningsfullt att hävda att alla engelska ord (som substantivet "date" och verbet "date") är svenska, när alla svenska (ord som dejt och dejta) inte är engelska.
4) Är det viktigt att det svenska språket har en demokratisk beskrivningsgrund?
Mitt svar: Ja.
Motivering: Eftersom att ett språk inte kan beskrivas objektivt måste den som ansvarar för den officiella beskrivningen vara oberoende av politiska eller kommersiella intressen. Det är till exempel inte lämpligt att låta en internationell mediekoncern beskriva språket, då det ställer frågor om vilket språk som beskrivs (är det exempelvis språket i de egna tidningarna?) och varför (om tidningarnas språk svengelska för att dem mer attraktivare för yngre läsare så är språkbeskrivningen kommersiell - i syfte att tjäna pengar)?
5) Minskar våra möjligheter till global förståelse om svenskan innehåller anpassade lånord som "jobb" istället för oanpassade sådana (som exempelvis engelskans "job")?
Mitt svar: Nej.
Motivering: Ord som "smogg" och "smog" stavas visserligen olika men uttalas trots allt lika och har även samma betydelse. Att den dubbeltecknade konsonanten skulle försämra våra möjligheter att göra oss förstådda är helt enkelt inte särskilt troligt.
6) Är svenskan tillräckligt internationell eller behöver den ersättas av något större språk som engelska, franska, spanska, kinesiska, arabiska eller hindi?
Mitt svar: Nej, svenskan behöver inte ersättas av ett större språk.
Motivering:Att vi behåller svenskan som nationellt majoritetsspråk är inget hinder för att vi lär oss andra främmande språk.
7) Ska beslutet om Sveriges officiella majoritetsspråk baseras på folkets eller den representativa demokratins uppfattning i frågan?
Mitt svar: Ja, beslutet ska givetvis baseras på folkets uppfattning.
Motivering: Det svenska folket ska givetvis få besvara frågan om Sveriges officiella majoritetsspråk i en nationell folkomröstning. Det är inte rimligt att den representativa demokratin ska få bestämma att svenska kan defineras som alla språk som talas och skrivs i Sverige. Så är dock fallet idag då beskrivningsrätten överlåts till ordböcker som Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) och Bonniers svenska ordbok (BSO).