Sidan senast uppdaterad: 2018-03-05 Unika besök sedan 2010-11-16: 127787

Det odemokratiska språket

Privatperson som startat namninsamlingen ""Det svenska språket ska vara ett officiellt och demokratiskt majoritetsspråk i Sverige!""

Artiklar och brev av Johan Svensson om svenska språket:


Mina frågor om SDs språkpolitiska program (2018-01-09)

Min fråga till Ulf Kristersson (M) om hans självklara mål att alla ska tala svenska i Sverige (2017-12-21)

Min fråga till DNs kulturchef Björn Wiman med anledning av hans och tidningens kritik mot Svenska Akademien (2017-12-02)

Min fråga till professor Claes Sandgren om hans kritik mot Svenska Akademiens ständiga sekreterare på DN Debatt (2017-11-29)

Min fråga till Ebba Witt-Brattström med anledning av hennes kritik mot Svenska Akademien till TT (2017-11-25)

Språktidningens dubbla ansikten i fråga om svensk språkpolitik och språkdemokrati (2014-09-23)

Språkrådets fyra obesvarade frågor om språk och demokrati” (2014-08-06)

En kommentar till ”Är språklagen odemokratisk och därmed Språkförsvaret odemokratiskt?” (2014-04-14)

Anmälan till Granskningsnämnden (SVT:s brist på mediegranskning) (2014-04-06)

Kulturministerns brevförsvar av den odemokratiska språkpolitiken (2014-01-22)

Kommentar till Språkförsvarets synpunkter på innehållet i ”Det svenska språkets falska vänner” (2013-10-05)

Det svenska språkets falska vänner (2013-08-13)

Professor kontaktad på svenska (2013-08-06)

Språkrådet svarar om hen och queerpolska (2013-08-06)

Riksdagspartierna om bristen på mediekritik i SVT (2013-08-06)

Babiansvenskan (2013-02-13)

Sanningen om Expressen: Sex, lögner och incestuösa medieband? (2012-09-26)

Plagiering har ersatt tolkning som norm vid inlåningen av nya ord i svenskan (2012-04-22)

För staten är svenska i standardspråket endast en fråga av akademisk karaktär (2012-01-31)

Vanliga frågor om debattartikeln "Pomperipossaspråket" (2011-05-14)

Öppet brev till riksdagen om en demokratisering av det svenska majoritetsspråket (2011-04-06)

Låt folket få rösta om svenska språket (2011-04-03)

Pomperipossaspråket (2011-03-31)

Öppet brev till Sveriges Riksdag om det odemokratiska svenska språket (2010-12-07)

Brev från en statlig språkvårdare (2010-11-29)

Det odemokratiska språket (2010-11-15)

Tidningsversionen av "Det odemokratiska språket" (SvD 2010-09-01)

Om mediespråkvård på undantag - systemkraschen snart ett faktum? (2010-07-16)

Språkrådet svarar om hen och queerpolska

Publicerad: 2013-08-06


Skickat: den 5 april 2013 12:51
Till: Ann Cederberg
Ämne: Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)

Hej Ann!

Då du inte besvarar min fråga i sin helhet (se 11:43 nedan), och då SvD låter mig ställa någon följdfråga till ditt svar, ställer jag nu frågorna till dig här istället.

1) Du skriver att "hen" inte finns med i nyordslistan 2012 eftersom att det inte är ett nytt ord i svenskan. Ändå anger ju Språkrådet att listan innehåller ord som "tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året". Listan innehåller också flera andra gamla ord som påstås ha ökat i användning under det senaste året, t ex "köttrymden” (2009), ”räckviddsångest” (2009), ”queerpolska” (2010). 

2) Du svarar inte heller på frågan om varför "queerpolska" finns med i nyordslistan för 2012. Ordet tycks ju ha minskat i användning under 2012, då det får 14 träffar i Mediearkivet 2011 och bara 11 träffar 2012 (fram 27 december 2012 när nyordlistan publiceras).

Tacksam för svar!

Mvh, Johan Svensson

Chatta om språket: Hur skapas nya ord?

Förra veckan blev det stor uppståndelse när Språkrådet efter Googles påtryckningar valde att ta bort "ogooglebar" från listan över nya ord i svenska språket.
Nu har du chans att chatta om ord med Språkrådets chef Ann Cederberg? Hur hamnar orden på listan? Vad har hänt efter alla skriverier om "ogooglebar"? Hur utvecklas språket.
Chatten startar 11.30 idag. Ställ dina frågor här och nu.

 
http://www.svd.se/kultur/chatta-med-sprakradet-hur-skapas-nya-ord_8053858.svd
 

12:14

Nu är chatten med Språkrådet slut. Tack för er medverkan.

12:13

nils: Varför hör man unga människor med svenskt ursprung tala invandrardialekter? Finns det risker med detta som att det svenska uttalet utarmas?

Ann Cederberg: Det man kan se är att alla människor, även unga, växlar språk i olika talsituationer. Det kan vara ett sätt att uttycka grupptillhörighet. Om uttalet utarmas kan jag inte svara på eftersom vi vet för lite om det och vi dessutom inte vet vad vi menar med utarmas. Kanske handlar det i stället om förändring.  Vi kanske behöver vända på frågan och fundera på om svenskan i stället berikas.

12:09

Anna: Hur hänger ni med i nya ord, är det - för att nästan svära i kyrkan - de mest googlade uttrycken som väljs ut? /Fia-Lotta

Ann Cederberg: Vi hänger med på lite olika sätt. Vi har bland annat excerpister runt om i landet som förser oss med nya ord som de hittar. Vi noterar själva också och får många förslag från allmänheten.

12:07

Sven: Jag tycker vi här och nu utser ordet "geggamoja" till Sveriges vackraste ord! Håller du inte med?

Ann Cederberg: Det är ett bra och beskrivande ord!

12:06

Victor Falkteg: Varför kan man inte på sikt avveckla svenska språket och ersätta det med ett mer allmänt språk som engelskan? Svenskan är ju bara ett litet minoritetsspråk utan minste värde här i världen och totalt oanvändbart utöver bland knappt 10 miljoner svenskar. Därtill finns det knappast någon litteratur, film eller annat av intresse på svenska. Därför borde det väl vara rimligt att avskaffa det svenska språket - liksom en massa andra små minoritetsspråk.

Ann Cederberg: Om vi avvecklade svenska språket så skulle en stor del av vårt kulturarv gå förlorat och vi skulle därmed tappa kontakten med vår historia.

12:05

Börje K: Men, vilka ord tycker DU är vackrast/fulast?

Ann Cederberg: Det kan jag inte svara på. Olika ord är olika bra i olika sammanhang. Men ord som har en positiv laddning är väl aldrig fel?

12:03

KIM: Kommer språkrådet anpassa "gamla nya ord" med "nya nya ord" så att ord som "ohenifierbar" blir godkänt?

Ann Cederberg: Språkrådet godkänner inte ord. Det är språkbrukarna som avgör om ett ord eller uttryck ska finnas i svenskan. Om ordet "oheniferbar" används mycket kommer det också att införlivas med språket.

12:00

NIna: Finns det andra språk som smyger sig in i svenskan mer och mer?

Ann Cederberg: Ja, vi kan se att de t.ex. de stora invandrarspråken påverkar svenskan på olika sätt.

11:59

Davve: Varför tycker engelsktalande så ofta att svenska låter roligt? Och är det okej att skratta åt någon annans språk?

Ann Cederberg: Det är vanligt att man lägger värderingar på andra språk. Svenskan uppfattas ofta som sjungande eftersom vi har ljud och accenter som skiljer sig från många andra språk. Själv tycker jag att man ska vara nyfiken på andras språk men respektera språken och språkanvändarna.

11:57

Jocke: Kan ord direkt ifrån andra språk bli nya ord i svenskan?

Ann Cederberg: Ja, vi har många exempel på det.

11:54

Barret: Varför ändrar vi ibland stavningen på lånade ord och ibland inte? Jag vill skriva web med ett B då det är så på engelska och kort så som det bör i datasammanhang. Allmänt stavar folk det webb. Däremot när man gör en jättebra låt är det en hit, inte en hitt...

Ann Cederberg: Att ändra stavningen är oftare befogat när den utländska stavningen gör det svårt att använda ordet i det svenska språksystemet. Men ibland slår inte språkvårdens rekommendationer igenom. Språkvården föreslog t.ex. stavningen jos men språkbrukarna föredrog juice så förslaget til ändring blev ingen hit(t).

11:49

Nina: Engelskans inflytande på svenska språket - växer det?

Ann Cederberg: Ja, men det gäller framför allt inom speciella domäner t.ex. naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning där huvuddelen av kommunikationen sker på engelska. Om det sker på ordnivå är svårt att säga. Jämfört med tidigare sekler har engelskan större inflytande från 1900 och framåt. Men tidigare har andra språk påverkat svenskan på motsvarande sätt.

11:47

Kakan: Om jag förstår det rätt var Google upprörda för er definition av ogooglebar, inte att ni hade med ordet. Hur gör ni när ni bestämmer defenitionen?

Ann Cederberg: Vi bestämmer inte definitionen utan försöker beskriva den definition som språkbrukarna ger orden.

11:46

Magnus: Håller ni på motsvarande sätt reda på ord som faller ur bruk? Jag tänker på både etablerade ord som försvinner och nyord som visar sig vara dagsländor.

Ann Cederberg: Nej, det är omöjligt att svara på om ett ord försvinner ur språket. Ofta lever orden kvar i skrift till eftervärlden även om de inte används i talspråket eller i nyproducerade texter.

11:44

Börje K: Är svenskan ett extremt trendkänsligt språk?

Ann Cederberg: Det är svårt att svara på med generellt sett kan sägas att mindre språk oftare lånar än stora språk, som engelskan. Men även engelska påverkas av andra språk.

11:43

Johan Svensson: Varför saknas det könsneutrala pronomenet ”hen" i Språkrådets nyordslista 2012? Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, menar ju att 2012 är året som språkhistorikernakommer att se som "hen-året" (SvD 2013-01-08)? Ordet "hen" får ju dessutom 4 375 träffar i Mediearkivet under 2012 ("hen" får 1 280 träffar 2011), vilket kan jämföras med nyordslistans "queerpolska" som bara får 11 träffar före 27 december 2012 och därför minskar i användning (ordet får 14 träffar 2011).

Ann Cederberg: Hen finns inte med i nyordslistan eftersom det inte är ett nytt ord. Det första skriftliga belägget är från 1960-talet. Däremot har det ökat i användning mycket under senaste året.

11:43

Agneta: Vem exakt har sista ordet om ett nytt ord?

Ann Cederberg: Sista ordet har språkbrukarna.

11:40

Börje K: Vilket är svenskans vackraste respektive fulaste ord?

Ann Cederberg: Det är en intressant fråga. Vi får ofta reaktioner från människor som tycker att vi ska verka för att ett visst ord försvinner från svenskan eftersom det är fult. Samtidigt finns det språkanvändare som gärna använder just det ordet. Det är omöjligt att ge ett objektivt svar på frågan utan jag kan bara konsteratera att precis som när det gäller konstverk, musik osv där det finns många stilar och åsikter så finns det olika uppfattningar om vilka ord som är vackra eller fula.

11:37

Anna: Vilka sitter med i språkrådet, hur ser köns- och åldersfördelningen ut?

Ann Cederberg: Språkrådet är en arbetsplats med ca 20 medarbetare. Vi har också ofta praktikanter som finns hos oss periodvis. Vi har jämn könsfördelning och relativt jämn åldersspridning.

11:35

Kakan: Hur väljer ni vilka ord som ska ingå i nyordslistan?

Ann Cederberg: Vi får in många förslag på nya ord och hittar själva en hel del. Vi väljer ofta ord som säger något om vår tid, om samhället och om händelser under året. Ett exempel på det senare är alla ord som börjar med "ask" som kom efter det stora vulkanutbrottet på Island. Då behövdes nya ord för att beskriva det som hände.

11:33

Jocke: Hur blev ogooglebar och andra ord som jag och många andra aldrig hört ord i det svenska språket? Måste det inte finnas ett kriterie a en viss mängd av vanligt folk i Sverige känner till ett ord innan det blir officiellt?

Ann Cederberg: Om ordet kommer att bli en etablerad del av svenska språket vet vi inte än. Det vi gör på Språkrådet är att vi tillsammans med människor runt om i landet noterar ord som dyker upp i språket. Sen försvinner många av dem medan andra stannar kvar i språket och många av de som stannar kvar utvecklas t.ex. för att passa bättre in i svenskan.

11:30

Hej och välkommen till en chatt med Språkrådet om ord och det svenska språket. Den som svarar är Språkrådets chef Ann Cederberg.

 

From: Lena.Lind-Palicki@sprakradet.se
CC: Ann.Cederberg@sprakradet.se
Subject: SV: Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)
Date: Mon, 8 Apr 2013 08:57:52 +0000

Hej!

 Jag har fått ditt mejl vidarebefordrat från Ann Cederberg eftersom jag har varit med och arbetat med nyordslistan.

 Vad som kommer med i nyordslistan och inte är en sammanvägning av flera faktorer. Listan är nämligen bara ett urval av alla de hundratals ord som vi har som förslag varje år. Dels vill vi att listan på något sätt ska spegla det gångna året och aktuella samhällshändelser eller -fenomen, dels vill vi ha med nya ord som har bildats på lite olika sätt (genom inlån, avledning, direktöversättning etc). Orden bör uppfattas som nya, men när de egentligen tillkom eller etablerade sig i språket är ofta svårt att svara på, eftersom nya ord nästan alltid etablerar sig i talspråket först. Det vi kan se och det vi anger är de första skriftliga beläggen. Hur många belägg vi hittar vid sökningar (i främst Språkbankens databas) är därför bara en faktor som väger in när vi beslutar om vi ska ta med ett ord eller inte.

 När det gäller hen har vi bedömt att etableringen har skett tidigare än under 2012. Inom hbtq-kretsar kan man se att ordet var etablerat redan runt millenieskiftet. Den ökade användningen i medietexter är visserligen markant, men rör sig till stora delar om en metaanvändning, där själva ordet diskuteras snarare än används. Dessa metadiskussioener avspeglas istället i nyord som henifiera, som finns med på 2012 års lista.

 Vänlig hälsning

Lena Lind Palicki, språkvårdare

To: lena.lind-palicki@sprakradet.se
Subject: RE: (Lena Li-Pa): Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)
Date: Mon, 8 Apr 2013 16:30:02 +0000

Hej Lena,

Tack för ditt svar. Det är dock synd att du inte kan medge att nyordlistan inte är något annat annat än ett antal ord i ett subjektiv urval av Språkrådet. Din argumenation kring "hen" visar bara hur godtycklig själva urvalsprocessen är, även om ni gärna vill ge sken av att den baseras på någon sorts obektivitet.
 
1) Om ordet "hen" redan hade etablerat sig i allmänspråket som du påstår hade det funnits med i både Svenska Akademiens ordlista (2006) och Bonniers svenska ordbok (2010). Att ordet inte finns med i någon av ordböckerna talar alltså för motsatsen, dvs att ordet ännu inte etablerat sig i allmänspråket ännu. 
 
2) Du påstår att "hen" varit etablerat "inom hbtq-kretsar" redan kring år 2000. Att ett ord används inom ett visst verksamhetsområde eller av en viss grupp innebär ju inte med automatik att det ingår i allmänspråket. Det går därför inte att diskvalificera "hen" från ordlistan med hänvisning till att det redan är ett "etablerat" ord i allmänspråket; ordet "hen" är ju enligt ditt sätt att se på det fortfarande bara ett fackord. Språkrådet har dessutom tidigare lyft fram "etablerade" fackuttryck i era nyordslistor. Ett sådant exempel är då ni 2011 listade ordet "loba" trots att det antagligen varit etablerat inom polis- och krogkretsar sedan 1980-talet. I det mer allmäna tidningsspråket får man t ex en träff på "lobba" i Mediearkivet redan 2005.

Svensk-litauisk allians för skärpta införselregler

Tidningarnas Telegrambyrå       2005-04-28 Sida: 1
 

Svenska regeringen vill få EU att skärpa införselnivåerna för alkohol - och tycks nu få med Litauen i lobbyarbetet. ...regeringen.Tillsammans med övriga nordiska länder försöker man lobba för att få EU att halvera nivåerna.Detta pratade vi om nu...Morgan Johansson till TT.Svensk-litauiska samarbetet med tull och polis i kampen mot narkotika togs också upp. Länderna ska satsa vidare...


3) Att den ökade förekomsten av ordet "hen" under 2012 avser en s k metaanvänding av ordet är irrelevant. Det relevanta är metaanvändningens konsekvenser: att ordet "hen" härigenom blir känt för allmänheten och därigenom tas upp i allmänspråket.

 

4) Kriteriet "ökad användning" innebär rimligen att ett mindre känt ord blir allmänt känt, dvs att den ökade förekomsten i språket gör att den tas upp i allmänspråket. Även ett "gammalt" ord som "hen" kan därför listas som "nya" i nyordslistan 2012. Språkrådets påstående om att ordet "queerpolska" ökat i användning under 2012 saknar däremot helt skriftliga belägg. Genom att hänvisa till ökad förekomst av "queerpolska" i ett overifierbart talspråk känns det tyvärr bara som att du vill undvika att medge att myndigheten har tagit med ordet på felaktiga grunder. 

Tacksam för kommentar (bemöt gärna det ovanstående punkt för punkt, så blir det lättare för mig att följa ditt resonemang)!

Mvh, Johan  


 
Språkrådets nyordslista 2011
Alla ord är inte helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året.
Nyordsredaktör: Birgitta Lindgren
 


loba

göra ett polisingripande som grundar sig på lagen om omhändertagande av berusade personer (lob)

 
http://www.sprakradet.se/12507
 
 
Språkrådets nyordslista 2012
Språkrådets årliga nyordslista är ett urval av de ord som tillkommit eller etablerat sig i
språket under det gångna året. Vi har valt ut exempel på nya ord som säger något om samtiden och om språkliga trender. Vi har även tagit med ord som visar på språklig kreativitet.
 
queerpolska
ökad användning: pardans utan roller kopplade till kön. 2010.
Skaka de lurviga på Folkmusikkaféet, där du kan dansa livlig queerpolska klockan 18.00–19.30. Var redo att växla roller och danspartners.
Nordvästra Skånes Tidningar 31 maj 2012
[queersalsa har länge varit populärt och allt fler dansar nu alla typer av pardans utan roller kopplade till kön, vilket gör att alla kan dansa med varandra]
 
http://www.sprakradet.se/15910

 

From: Lena.Lind-Palicki@sprakradet.se
Subject: SV: (Lena Li-Pa): Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)
Date: Mon, 8 Apr 2013 17:12:42 +0000

Hej igen!

 1) Orden som kommer med i de etablerade ordböckerna gör det alltid med en viss fördröjning, så att hen inte finns med i varken SAOL eller Bonniers är inte så konstigt. Däremot har det funnits med i Nationalencyklopedin sedan 2009. Enligt uppgift så kommer hen inte heller att finnas med i SAOL:s nya upplaga som är på gång, vilket kan tyckas märkligt. Jag vet inte hur de har resonerat, men precis som i nyordslistan, så innehåller andra ordböcker också bara ett urval av de ord som finns i ett språks ordförråd.

2) Jag är inte säker på vad frågan är här, men nej, jag tycker inte att hen är ett fackord. På vilket sätt skulle det vara det?

3) Jag håller med dig om att diskussioner på metanivå hjälper till med etableringen av ordet, men det gör det inte till ett nytt ord.

4) Jag vet inte riktigt vad du menar med ”felaktiga grunder”, men ökad användning är bara ett av de kriterier som vi tar hänsyn till. Det gäller inte för alla ord, och precis som i den text du citerar så tar vi ibland med ord på grund av att de är exempel på språklig kreativitet eller för att de säger något om dagens samhällsutveckling, inte för att de har ökat. Mediearkivet, som du hänvisar till, innehåller ju bara mediala texter, och våra sökningar är bredare än så.

 Och till sist: Nyordslistan är ett sätt att uppmärksamma språkets kreativitet och förändring. Det är ingen exakt vetenskap och ska heller inte ses så. Men vi har en del kriterier som gör att vissa förslag ratas direkt (t.ex. att ett ord redan är upptaget i NE) medan andra blir kvar och lämnar oss med en lång lista att välja ur. Ur den listan gör vi ett urval som på många sätt är subjektivt, ja. I inledningen till Nyordsboken kan du läsa mer om nyordsarbetet och urvalskriterierna.

 Vänlig hälsning

Lena Lind Palicki, språkvårdare

 

To: lena.lind-palicki@sprakradet.se
Subject: RE: SV: (Lena Li-Pa): Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)
Date: Tue, 9 Apr 2013 09:58:35 +0000

Hej igen Lena,

Tack för ännu ett svar. Det är roligt att du tar dig tid att besvara mina frågor. Jag är därför hoppful om att vi med korta och koncisa frågor och svar ska kunnna sätta punkt för diskussionen inom kort!  ; )

Följdfrågor med anledning av dina svar:

1) Du påstår att "hen" var etablerat redan vid år 2000. Är det då inte konstigt om ordböcker som sägs beskriva de vanligaste orden i det samtida svenska språket saknar ordet "hen" i upplagorna från 2006 (SAOL) och 2010 (BSO)? Borde inte en fördröjning på sex respektive tio år räcka för att uppmärksamma att ordet "hen" tagits upp i allmänspråket?

NE är för övrigt ingen svensk ordbok (i pappersupplaga) utan ett digitalt uppslagsverk som uppdateras kontinuerligt och kan därför innehålla smala fackuttryck som inte tagits upp i allmänspråket. Att "hen" finns med i NE.se men inte i Svensk ordbok på NE.se talar väl för att ordet inte är "etablerat" ännu?

2) Ett ord som bara används inom en liten grupp är väl ett fackord eller en fackterm? NE.Se:s defintion av fackterm:

ord som har väl avgränsad specialbetydelse inom ngt verksamhetsområde och som antingen inte finns i allmänspråket el. har en betydelse som är skild från allmänspråkets
 
Med andra ord: att "hen" används "inom hbtq-kretsar" (och av språkvårdare/språkvetare) innebär inte att ordet tagits upp i allmänspråket. RFSL.se uppger t ex att andelen personer som haft samkönade sexuella kontakter i en undersökning uppskattats till ca 2,4 % av den svenska befolkningen. Andelen svenskar som haft sex med personer av båda könen har i en annan undersökning uppskattats till ca 2 % av Sveriges befolkning.

3) Det stämmer att ordet "hen" genom metadiskussionen inte blir ett nytt ord. Diskussionen gör däremot att ordet "hen" blir "etablerat", dvs en del av allmänspråket, och därför en självklar kanditat för en nyordslista som listar ord som ökat i användning och som säger något om samhällsutvecklingen. Ordet "robotdräkt" från listan 2012 är ju inte heller ett nytt ord (utan ett ord som fått en ny betydelse).
 
4) Ordet "hen" har både ökat i användning, etablerat sig i allmänspråket och säger något om samhällsutvecklingen. "Hen" borde därför vara en självklar kandidat för en nyordslista. Det är sannolikt det ord på listan som flest svenskar skulle kunna känna igen och förstå. Du skriver med anledning av orden "hen" och "queerpolska" att Språkrådets inte bara söker nyorden i mediala texter utan att era "sökningar är bredare än så". I vilka textdatabaser som ni använder ökade "queerpolska" i användning under 2012?
 
5) NE är som sagt ett uppslagsverk (med många facktermer) och inte en ordbok över det samtida allmänspråket, vilket beskrivs i böcker som SAOL och BSO. Nyordsboken anger att urvalet ”grundar sig på allmänspråkets ordförråd, d.v.s. sådana ord och uttryck som inte enbart är begränsade till ett bestämt fackområde eller en viss grupp”. Att en fackterm är upptagen i NE innebär alltså inte med automatik att ordet är upptaget i allmänspråket. Frågan blir därför Språkrådet tillmäter NE sådan betydelse?

Mvh, Johan

 

From: Lena.Lind-Palicki@sprakradet.se
Subject: SV: SV: (Lena Li-Pa): Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)
Date: Tue, 16 Apr 2013 14:27:35 +0000

Hej igen!

        1) Alla ord kommer inte med i ordböckerna, utan det är alltid ett urval av ord som kommer med och alltid med fördröjning. Att ord finns med i andra normgivande källor som ne.se är en parameter som vi naturligtvis tar hänsyn till i vårt nyordsarbete, oavsett om det är en ordbok eller inte.

        2) Nej, hen har varken ”väl avgränsad specialbetydelse” eller används ”inom något verksamhetsområde”. Att kalla hbtq-kretsar för verksamhetsområde är missvisande.

        3) Ja, metaanvändningen bidrar till etableringen, men det gör fortfarande inte hen till ett nytt ord.

        4) Den databas vi använder mest är Korp. Exakt hur det har sett ut för queerpolska kan du fråga Per-Anders Jande om, som är nyordsredaktör.  

        5) NE är en av de källor som vi tillmäter betydelse.  

Vänlig hälsning

Lena Lind Palicki, språkvårdare


To: lena.lind-palicki@sprakradet.se
Subject: RE: SV: SV: (Lena Li-Pa): Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)
Date: Tue, 16 Apr 2013 16:34:29 +0000

Hej igen Lena,

Tack för korta och koncisa svar. Du hittar mina kommentar till dessa nedan, bemöt dem gärna om du vill. I annat fall får jag tacka för diskussionen.

1) Frånvaron av "hen" i ordböcker som SAOL 13 (2006) och BSO 10 (2010) är självklart en omständighet som starkt talar för att ordet inte varit etablerat i allmänspråket före i varje 2011.

2) Att ordet "hen" möjligen används av ca 5 % av befolkningen är inget bevis för att ordet skulle vara etablerat inom allmänspråket. Vilken undergrupp till allmänspråket "hen" tillhör - fackuttryck, slang, ungdomsspråk etc. - är därför egentligen inte relevant. 

3) Vad i mitt svar är det som du inte förstår? Jag påstår ju inte att "hen" skulle vara ett nytt ord! Det är ju inte heller "queerpolska" (2010), ändå finns det med i nyordslistan för 2012.

Det stämmer att ordet "hen" genom metadiskussionen inte blir ett nytt ord. Diskussionen gör däremot att ordet "hen" blir "etablerat", dvs en del av allmänspråket, och därför en självklar kanditat för en nyordslista som listar ord som ökat i användning och som säger något om samhällsutvecklingen. Ordet "robotdräkt" från listan 2012 är ju inte heller ett nytt ord (utan ett ord som fått en ny betydelse).

4) Så du vet själv inte om ordet "queerpolska", vilket precis som "hen" inte heller är ett nytt ord i spåket 2012, ökat eller minskat i användning trots att du och Språkrådet ändå påstår det?

5) Som sagt: Att NE listar fackuttryck, slang eller andra ord som används inom små samhällsgrupper - till exempel "meglenorumänska" och "sighrafr" med 160 respektive 1 520 träffar på svenska i Google - har ingen som helst relevans för dess eventuella etablering i allmänspråket.

Mvh, Johan

 

 

From: Lena.Lind-Palicki@sprakradet.se
Subject: SV: SV: SV: (Lena Li-Pa): Om "Chatta om språket: Hur skapas nya ord?" (SvD 2013-04-05)
Date: Wed, 17 Apr 2013 05:32:18 +0000

Hej igen!

 Tack för dina synpunkter. Jag tror inte att vi kommer så mycket längre i diskussionen nu så jag tror att vi får sätta punkt här.

 Vänlig hälsning

Lena

 

To: per-anders.jande@sprakradet.se
Subject: Fråga om Nyordslistan 2012 (qp)
Date: Sat, 20 Apr 2013 09:01:40 +0000

Hej Per-Anders,

Som nyordsansvarig vet du kanske i vilken textdatabas som ordet "queerpolska" ökade i använding under 2012 jämfört med 2011?

Det sägs att Språkrådet främst använder Språkbankens Korp men det kanske finns fler?

Mvh, Johan Svensson
 

Språkrådets nyordslista 2012
Språkrådets årliga nyordslista är ett urval av de ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Vi har valt ut exempel på nya ord som säger något om samtiden och om språkliga trender. Vi har även tagit med ord som visar på språklig kreativitet.
 
[...]
 
queerpolska
ökad användning: pardans utan roller kopplade till kön. 2010.
Skaka de lurviga på Folkmusikkaféet, där du kan dansa livlig queerpolska klockan 18.00–19.30. Var redo att växla roller och danspartners.
Nordvästra Skånes Tidningar 31 maj 2012
[queersalsa har länge varit populärt och allt fler dansar nu alla typer av pardans utan roller kopplade till kön, vilket gör att alla kan dansa med varandra]
 
http://www.sprakradet.se/15910

 
Pressmeddelande den 27 december 2012

Kramtjuv, memil och drinkorexi

27 december 2012

Nu är Språkrådets årliga nyordslista här. Listan innehåller ett urval av de nya ord som tillkommit eller etablerat sig i svenskan under det gångna året.

 

Ett av Språkrådets uppdrag är att följa svenskans utveckling i Sverige. Med nyordslistan vill vi visa upp och skapa intresse för detta arbete, säger Per-Anders Jande, nyordsansvarig på Språkrådet.

På Språkrådets nyordslista förekommer bara ett litet urval av alla de ord som tillkommit under året. Urvalet utgör exempel på ord som säger något om samtiden och om språkliga trender. På listan finns även ord som visar på språklig kreativitet och nyskapande.

Vi vill visa på att språket och ordförrådet är resultatet av en ständigt pågående demokratisk process där vi alla deltar, säger Per-Anders Jande. Alla som använder svenska språket är med och skapar och lånar in nya ord till språket. Och vi är alla med och bestämmer vilka ord som etableras i språket genom att välja de ord vi använder.

Nyord bildas ofta i anslutning till aktuella händelser och nya fenomen. Den ekonomiska krisen i Europa gav t.ex. upphov till ord som eurobävning och grexit och ett par omdebatterade händelser under året fick namnen tårtgate och Tintingate.

I början av 2012 anordnade Förbundet allt åt alla en överklassafari och i den debatt som följde denna händelse myntades även ordet underklassafari. Den flitiga diskussionen om pronomenet hen under året ledde till att flera nya ord med hen som bas bildades. Det mest spridda av dessa ord var henifiera.

Det faktum att mycket av vår konsumtion och våra vardagliga aktiviteter sker digitalt ger också avtryck i språket. Vi måste nu ofta speciellt markera att vi pratar om icke-digital konsumtion och säga fysisk butik, fysisk resa, fysisk skiva och så vidare.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på Språkrådets webbplats.

Länk till nyordslistan 2012: http://www.sprakradet.se/15097. För mer information om

Språkrådets nyordsarbete och årets nyordslista, kontakta
Per-Anders Jande, nyordsansvarig
telefon: 08-442 42 05
e-post:
per-anders.jande@sprakradet.se
 

FAKTA OM INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
www.sofi.se och www.språkrådet.se

Institutet för språk och folkminnen är en statlig myndighet som har i uppdrag att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Institutet ska även bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde och verka för ökad kunskap i samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor. I uppdraget ingår även att i verksamheten integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

Institutet har ca 100 anställda och finns på fem orter i Sverige: Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Myndighetens huvudsäte är i Uppsala.
Institutets avdelning Språkrådet har till uppgift att följa och främja språkens utveckling i Sverige och att främja språkvård hos myndigheter. Språkrådet arbetar både med svenskan och med Sveriges minoritetsspråk.

Uppdaterad 27 december 2012

Ansvarig för sidan: Webbredaktören

http://www.sprakradet.se/15143

 

 

From: Per-Anders.Jande@sprakradet.se
Subject: SV: Fråga om Nyordslistan 2012 (qp)
Date: Mon, 22 Apr 2013 13:51:45 +0000

Hej!

 För att titta på ords historia använder vi i nyordsarbetet framför allt med Retriever mediearkivet (nyhetstext) och i viss mån webbsökning. Det vi tittar på vid webbsökning är framför allt bloggar, där inläggen normalt är tidsmärkta.

 Korp är användbart till mycket, men i nyordsverksamheten tittar vi framför allt på ord under innevarande år. Korp uppdateras inte på ett sätt som gör att korpusarna där är användbara för detta. Nu när bloggmixen i Korp är delad årsvis kommer vi dock att kunna använda Korp för att kolla historisk användning i bloggar på ett enklare sätt, men så har det inte varit tidigare.

 Observera att vi inte har skrivit att queerpolska ökat i använding under 2012 jämfört med 2011. Det är mycket sannolikt att det var så, men att ett ord visar en ökande trend och etablerar sig i språket betyder inte nödvändigtvis att det var vanligare i en viss textdatabas jämfört med året innan. Kommentaren ökad användning i listan betyder dels att vi hittat belägg innan innevarande år och dels att ordet ökat i användning och blivit mer etablerat sedan första belägget (i detta fall var det första belägg vi kunde hitta från 2010).

 Just ordet queerpolska har, som står i kommentaren, också fått symbolisera en mer allmän trend med pardans utan roller kopplade till kön, som benämns som queer dans (den specifika dansen får förledet queer-). Att dansen är just polska är alltså inte det intressanta i sammanhanget, utan det intressanta är att queersalsa, queerpolska etc. har blivit ett etablerat sätt att beskriva pardans utan roller kopplade till kön. Det är klart att folk dansat pardans på detta sätt under alla tider, men på senare tid verkar det ha blivit mer av en egen grej med en egen benämning, delvis separerad från samma dans med roller bundna till kön (egna kurser, danskvällar etc. för den queera varianten av dansen).

 Med vänlig hälsning,

Per-Anders Jande

Nyordsredaktör

 

To: per-anders.jande@sprakradet.se
Subject: RE: SV: Fråga om Nyordslistan 2012 (qp)
Date: Tue, 23 Apr 2013 10:43:55 +0000

Hej Per-Anders,

Tack för ditt snabba svar. Några korta följdfrågor:

1) Vilka konkreta belägg har Språkrådet för att ord som queerpolska, queersalsa med fler har "ökat i användning och blivit mer etablerat sedan första belägget"? Begreppet "queer dans" får t ex inte fler än tre träffar i Mediearkivet (en träff vardera under 2003, 2004 och 2012). Fast Språkrådet kanske menar att alla ord som får minst ytterligare en träff har "ökat i användning"?
 
2) Den vanliga felstavningen "förän" har ökat i användning. I Mediearkivet ordet ligger antalet träffar på ca 10-40 årligen under år 2000-2007 för att därefter ligga på ca 80-130 årligen 2008-2011. Innebär detta att "förän" har varit en kandidat för Språkrådets nyordslistor 2011 och 2012?
 
3) Förklara kort varför Språkrådet valde att ta med "queerpolska" men inte "hen" i nyordslistan under 2012. Ordet "hen", som könsneutralt pronomen, var ju ett ord som inte bara "blivit mer etablerat i språket" under 2012. Det kom ju faktiskt att bli etablerat i det samtida allmänspråket under 2012.
 
Mvh, Johan

 

 

From: Per-Anders.Jande@sprakradet.se
Subject: SV: SV: Fråga om Nyordslistan 2012 (qp)
Date: Wed, 24 Apr 2013 08:08:38 +0000

Hej!

 Du har redan fått svar på dina frågor av min kollega. Vänligen kontakta oss inte om detta igen.

 Med vänlig hälsning,

Per-Anders Jande

Nyordsredaktör